5Feb/070
Tjockisar, Bilar och Fotgängare
Hej!
Igår var det lördag, den tredje februari 2007. På onsdag fyller Jocke år.
Efter lunch kom Ludde, Tobbe, Edvard och Petter. Vi repade lite men det blev inte så mycket av det.
Det slutade med att vi satt och lyssnade på flummiga låtar och häftiga guitar hero 2 klipp.
Till middag fick jag rostbiff och potatissallad om det nu skulle vara någon som är intresserad av att veta det xD.
Efter middagen kom Vici över, vi tittade på melodifestivalen, fast den sög hårt så vi satt vi datorn istället (nördigt) ^^. Emelie ringde och sa att hon hade ätit så vi fick gå och möte henne, vi köpte snask på Videoheat och gick hem till mig och tittade på film.
Det blev Bilar eller Cars för vi såg den på engelska. =P
Filmen var väldigt bra och det var väldigt trevligt.
"Vi avbryter denna *host* intressanta *host* berättelse för en tankestund."
Ibland känns det som om ens hjärna inte är en del av kroppen. Eller jo själva hjärnan men inte våra tankar och vårt medvetande, lite som om det är två saker som för det mesta sammar betar med varandra men ibalnd inte.
Har du någon gång varit i en såndär situation där du velat en sak jättemycket men kroppen har liksom inte följt med. Tanken har funnits men kroppen har vägrat. Något du velat gjort eller fixat eller kanske sagt har liksom aldrig gått fram. Det gick snett någonstans på vägen.
Jag kände i alla fall så igår...
Det kanske är där man skiljer de modiga och de fega från varandra.
Mod, att göra något som kroppen säger nej till, att övervinna sin egen oförmåga.
Feghet, att vika sig för instinkten och säkerheten, att gå den vanliga vägen utan att göra några avstickare.
Äh, Godnatt innan jag snurrar för djupt i det här.
"Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig att en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig
Dom små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu är det för sent
Nu är det för sent"
Kent - Chans