14Jan/091
Övergångar
Hallå!
Nu har skolan börjat igen och imorgon börjar "vårterminen" 08:20, Kemi B med Karin Axberg. Det blir första gången jag börjar tidigare än 11 en torsdag på över ett halvår. =(
Jag läste i tidningen idag att vården skulle spara 6mdr kr per år om folk skulle röra på sig mer.
Då tänkte jag, "Tänk vad osolidariskt det är att var tjock!". Fast om man skulle säga så öppet skulle man få stryk eller något.
Hur som helst så har iaf JAG kommit igång med träningen igen efter ett alldeles för långt uppehåll under lovet. Många förlaringar men inga ursäkter där kan man lugnt säga. Jag har ju bara c:a fem månader kvar till Marathon.
Det var något mer jag tänkte på men det försvann så det får bli en annan gång.
Godnatt!
"It just takes some time, little girl you're in the middle of the ride.
Everything (everything) will be just fine, everything (everything) will be alright (alright).
Hey, you know they're all the same.
You know you're doing better on your own, so don't buy in.
Live right now.
Yeah, just be yourself.
It doesn't matter if it's good enough for someone else."
Jimmy Eat World - The Middle
23Dec/080
Julafton in 25… 24… 23…
Jag ska börja med ett redigt "god jul"
GOD JUL!!!
Så! Avklarat. För er som inte märkt det än är det alltså knappt 25 minuter till julafton.
Jag har hört att vissa är otaggade och likgiltiga inför denna stora dag. Katastrof! säger jag. Själv känns det (nästan) lika bra som när man var sju år. Här hemma har vi laddat upp med rejält med julmat, vi har en schysst/juste gran (med en snygg stjärna för en gångs skull), annat julpynt och massa julgodis och pepparkakor.
Ett problem som kan uppstå när man börjar bli så här *host* gammal *host* (även om jag som bekant fortfarande är sju) är vad man ska önska sig i julklapp. Jag vet inte hur det skulle hjälpa någon men här är i alla fall min önskelista:
- Att få följa med på träningsläger till medelhavet på påsklovet
- Ett snowboardspel till xbox
- ett års xbox-live
- en innebandyklubba
- (Ett gott nytt år?)
Återupplivandet av min hemsida har också gått bra så den ligger uppe nu.
Adressen hittar ni till höger.
Ja! Nu blev jag precis mobbad på vent:en för att jag är nykterist och dricker julmust istället för glögg... hmm... Jag känner att det här inte leder någon vart. Nu är det dags för en jul-dota så GOD JUL på er allihopa igen! Hoppas vi ses i mellandagarna.
"hold on so nervously
To me and my drink
I wish it was cooling me
But so far, has not been good
It’s been shitty
And I feel awkward, as I should
This club has got to be
The most pretentious thing
Since I thought you and me
Well I am imagining
A dark lit place
Or your place or my place"
Finger Eleven - Paralyzer
17Nov/070
Tomt(en)
Självklart var det nu alldeles för länge sedan jag skrev sist.
Jag antar att det beror på att det inte händer tillräckligt intressanta saker för att jag ska ha något at skriva något om. Fast det kan förstås vara så att det bara är en ursäkt för att jag är lat.
På senaste tiden har jag känt en väldigt kraftig känsla av likgiltighet.
Ingenting känns som om det spelar någon roll längre.
Det är inget som har blivit dåligt.
Det är fortfarande jobbigt att träna, kul att spela dataspel och trevligt att vara med kompisar men det är ändå något som har växt långsamt fram som jag har börjat störa mig på.
Jag känner någon slags tomhet.
Aja, nu ska jag inte snurra in på det där för mycket.
Jag var på en konferens i tisdags som handlade om kunskap och ungdomar.
Massa vuxna satt och pratade om hur de skulle få barn och ungdomar mer intresserad av vetenskap och forskning. De sa en massa fina saker men nästan allting var så avlägset.
Det kändes inte som om någon där hade någon slags verklighetsanknytning.
De babblade om en massa abstrakta principer och sånt men jag hörde väldigt sällan ordet ungdomar eller barn under hela dagen.
Jag fick i alla fall hyfsat betalt för det.
Jag lovar att försöka börja skriva mer nu. Vi får se hur det går.
"Dont cut out my paper heart, I aint dyin anyway
Take a look at eye full towers
Never trust them dirty liars
Sippin lemon yellow booze `ole leadbelly sings the blues
All dressed up on wedding day keep on trippin anyway
I am I am I said Im not myself, but Im not dead and Im not for sale
So keep your bankroll lottery eat your salad day deathbed motorcade"
Stone Temple Pilots - Trippin? On A Hole In A Paper Heart
23Sep/070
Darkness, imprisoning me, all I see…
Då var det dags för lite gnäll.
Saker jag kommit på att jag borde göra:
- Sluta vara ärlig - Det är ingen som uppskattar det ändå
- Sluta tala sanning - Folk hör hellre en fin lögn än en hård sanning
- Sluta sätta upp några som helst förhoppningar - Man blir bara besviken, bättre positivt överraskad
- Det var något mer som jag tänkte på men som jag glömde... ZzZzZzZ
Ja, jag är märkbart inte på så jävla bra humör just nu.
Förutom det är jag även förbannat trött. Jag skkrev mest det här bara för att få ur mig det.
Nu ska jag sova.
Godnatt!
"Hold my breath as I wish for death
Oh please god,wake me
Now the world is gone Im just one
Oh god,help me hold my breath as I wish for death
Oh please God help me
Darkness imprisoning me
All that I see
Absolute horror
I cannot live
I cannot die
Trapped in myself
Body my holding cell"
Metallica - One
5Sep/070
Klent försök till ett inlägg
Ja då var det dags igen!
Skolan har börjat komma igång på allvar, rutinerna och schemat sitter väl typ, vad händer härnäst?
Jag har många säga: "Gud vad meningslöst, man vaknar, går till skolan, sitter där hela dagen, går hem, äter, sover. Det händer ju inget!".
Jag har börjat insé att de delvis har rätt. Livet är sjukligt regelbundet men jag tycker absolut inte att det är meningslöst.
Folk verkar gå runt och vänta på att något riktigt WOW! ska hända.
Själv har jag börjat försöka uppskatta de små sakerna.
De saker som händer ganska ofta men som i sig kanske inte verkar vara så mycket.
Det kan vara något så anspråklöst som att någon säger något snällt till att det kändes bra på träningen.
Det är sådana saker som kan få resten av dagen att bara bli ett stort ljussken.
En annan fråga som ofta kommer upp i samband med att folk säger sånt där är klassikern: "Alltså vad fan är egentligen meningen med det här jävla livet?"
Tja det är väl egentligen inget som man bara klottrar ner i ett blogginlägg men mitt svar är i alla fall att det inte finns någon absolut mening utan att det är upp till varje person att finns sin egen.
För tillfället är min egen mening bara att vara uppskattad. Att någon ska uppskatta det jag gör. Man skulle kunna se på det såhär: Om jag bara försvann, skulle någon sakna mig mer än bara för att det är "korrekt" att säga att man saknar en person som försvinner. Jag vet det låter hemskt alltihop men men vad är det man säger "Missförstå mig rätt" eller?
Aja nu blev det här typ djupt, nästan lite för djupt för min smak så nu lägger jag av meddetsamma innan någon får för sig att jag sitter här och skär mig och gråter eller något.
Godnatt
"When my time comes
Forget the wrong that I've done
Help me leave behind some
Reasons to be missed
And don't resent me
And when you're feeling empty
Keep me in your memory
Leave out all the rest
Leave out all the rest"
Linkin Park - Leave out all the Rest
16Jul/070
Klara… Färdiga… Cykla!
Hallå!
Nu har jag lyckats med det igen att inte skriva på för länge.
Efter att nu ha arbetat tre veckor på friidrottsskolan har jag den senaste veckan tagit det ganska lugnt.
Jag har tränat ett par gånger och varit med mina kompisar.
I Torsdags var jag på Metallica-konsert, det ägde stenhårt. De var asgrymma.
Under konserten fick jag en intressant tanke. Det var när de spelade Master of Puppets som jag tänkte: "hur sjukt är det inte att 25000 pers står på en fotbollsplan framför en gubbe med elgitarr och skriker "Obey your master!" medans de gör djävulstecknet."
Fredagen spenderade jag, Oliver, Ludde och Johan större delen av i stan där vi käkade på Pizza Hut och såg Transformers som för övrigt var fett bra.
På Tisdag morgon lämnar jag staden, jag och tre kompisar ska cykla till Skåne.
Jag kommer försöka få upp någon slags dagbok på någon hemsida, antagligen på Bromma IFs
Jag känner att det var ganska länge sen jag skrev någon tankebit som jag brukar (brukade).
Det måste vara sommaratmosfären eller något som gör att allt är klart. Det finns inte mycket att fundera över.
Alla svaren bara finns där, förfärligt skönt alltså.
"Come on, and show them your love
Rip out the wings of a butterfly
For your soul, my love
Rip out the wings of a butterfly
For your soul
This endless mercy mile
We're crawling side by side
With hell freezing over in our eyes
Gods kneel before our crime"
HIM - Wings of a Butterfly
23Jun/070
Tisdag, igen…
Tja!
Det är ju nästan otroligt att av hur en slump jag alltid lyckas pricka in tisdagar som "bloggdagar".
Aja det spelar inte så stor roll, fast å andra sidan vad gör det egentligen.
Det är ju ganska ofta man säger såna saker "Det spelar ingen roll!" "Det betyder inget!" o.s.v.
Vad är det som spelar roll? Vad är meningen med livet?
Såna frågar kan man ju snurra runt i hur länge som helst om man inte har något bättre för sig.
Något som att till exempel göra en låt vilket var precis vad jag, Tobbe och Ludde gjorde i söndags.
Den är inte klar men på god väg i alla fall. På tal om musik så anmälde vi (jag, Ludvig, Edvard och Johan) oss till talangjakten idag, tyvärr är det inte säkert att den blir av eftersom det bara är två inlämnade bidrag.
Det vore ju väldigt synd ifall inte "Papperlacka" får spela "För evigt" för skolan.
Särskilt med tanke på att Martin har lovat att spy genom hela låten.
Jävlar vad han måste äta innan. Låten är över fyra minuter liksom. xD
För att avsluta musiken så kan jag säga att på fredag ska jag på Linkin Park(!) konsert med Anders.
Nej nu måste jag faktiskt gå och lägga mig innan mamma går i taket.
Detta inlägg sponsrades (blev framtvingat) av Matilda.
"On the floor of tokyo
Or down in london town to go, go
With the record selection
With the mirror reflection
Im dancing with myself
When theres no-one else in sight
In the crowded lonely night
Well I wait so long
For my love vibration
And Im dancing with myself
Oh dancing with myself
Oh dancing with myself
Well theres nothing to lose
And theres nothing to prove
Ill be dancing with myself"
Billy Idol - Dancing With Myself
PS. Låttexterna i mina inlägg är INTE slumpmässiga utan det finns en tanke bakom dem. DS.
9May/070
Blogging on a tuesday
Jahapp!
Eftersom det tydligen fanns folk som läste den här bloggen (chocker!), så får jag väl ta och börja skriva igen.
Vad skriver man egentligen i en blogg?
Det är väl meningen att det ska vara någon form av dagbok eller något sånt.
Jag kan ju börja med att berätta vad jag gjort idag.
Idag har varit en helt 110% normal tisdag. Jag vaknade, gick till skolan och gick hem.
På SOn lyckades jag och martin hälla allt skräp från pennvässaren i Forsmans kalsonger, undra om det kliade.
Vi fick tillbaka ett svenskläxförhör, och så kommer Matilda:
-Calle, vad fick du?
-*nöjd* 46 poäng (MVG 44-54).
-Kul, jag fick 51, och då hade jag inte pluggat något alls!
Efter skolan spelade jag lite dator och tränade.
Alltså en helt vanlig tisdag.
Något som däremot inte är helt normalt det är att på fredag släpper Linkin Park sin nya skiva,
vilken är den första sedan 2003. Sedan har även Anders fixat gratisbiljetter till honom och mig på deras konsert den 25:e. Det är första gången de är i Sverige någonsin. Jag är i typ tredubbel extas. Jag har lyssnat på deras senaste låt typ 40 gånger nu.
Tjejer då, för något sånt måste man ju klämma in. Där kan jag bara säga att allt är helt lugnt. Ingen på gång, ingen som jag misslyckas med, ingen som jag lyckas med. Ganska ointressant kort och gott.
"It's half past ten, it's getting late
But the night is young and I can't wait
You know I like it loud
You should know me by now
Something sweet or something strong
Seems like love no longer can turn me on
Like boy need girl and girl need boy
Got a nasty habit called rock'n'roll "
The Sounds - Rock n' Roll
23Apr/070
Dags att återuppliva bloggen
Hallå!
Nu var det förbannat länge sedan jag skrev något här.
Det beror på lite olika orsaker. Bland annat att jag inte haft tid och
att jag inte haft något intressant att skriva om, för vem vill läsa
"Jag vaknade, åt frukost, gick till skolan, gick hem, spelade dator, tränade, åt och gick och la mig"
dag ut och dag in. Nej, det skulle bli ruskigt tråkigt.
Är det någon som fortfarande kollar på den här sidan föresten?
Vore ju lite trist om man började skriva och ingen läste det. xD
Tja, vad har hänt sedan Februari då? (när jag skrev mitt senaste inlägg)
Inte så mycket egentligen. Jag har varit i Spanien på träningsläger, det ägde stenhårt.
Sedan har jag ju fyllt 16 också. Dags att övningsköra. =P
Ekonomin har fått lite rätsida eftersom jag har börjat jobba lite.
"In this farewell
there's no blood
there's no alibi
coz I've drawn regret
from the truth
of thousand lies
So let mercy come
and wash away
What I've done
I face myself
to cross-out what I've become
erase myself
and let go of what I've done"
Linkin Park - What I've Done
5Feb/070
Tjockisar, Bilar och Fotgängare
Hej!
Igår var det lördag, den tredje februari 2007. På onsdag fyller Jocke år.
Efter lunch kom Ludde, Tobbe, Edvard och Petter. Vi repade lite men det blev inte så mycket av det.
Det slutade med att vi satt och lyssnade på flummiga låtar och häftiga guitar hero 2 klipp.
Till middag fick jag rostbiff och potatissallad om det nu skulle vara någon som är intresserad av att veta det xD.
Efter middagen kom Vici över, vi tittade på melodifestivalen, fast den sög hårt så vi satt vi datorn istället (nördigt) ^^. Emelie ringde och sa att hon hade ätit så vi fick gå och möte henne, vi köpte snask på Videoheat och gick hem till mig och tittade på film.
Det blev Bilar eller Cars för vi såg den på engelska. =P
Filmen var väldigt bra och det var väldigt trevligt.
"Vi avbryter denna *host* intressanta *host* berättelse för en tankestund."
Ibland känns det som om ens hjärna inte är en del av kroppen. Eller jo själva hjärnan men inte våra tankar och vårt medvetande, lite som om det är två saker som för det mesta sammar betar med varandra men ibalnd inte.
Har du någon gång varit i en såndär situation där du velat en sak jättemycket men kroppen har liksom inte följt med. Tanken har funnits men kroppen har vägrat. Något du velat gjort eller fixat eller kanske sagt har liksom aldrig gått fram. Det gick snett någonstans på vägen.
Jag kände i alla fall så igår...
Det kanske är där man skiljer de modiga och de fega från varandra.
Mod, att göra något som kroppen säger nej till, att övervinna sin egen oförmåga.
Feghet, att vika sig för instinkten och säkerheten, att gå den vanliga vägen utan att göra några avstickare.
Äh, Godnatt innan jag snurrar för djupt i det här.
"Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig att en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig
Dom små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu är det för sent
Nu är det för sent"
Kent - Chans